Välkommen till grisarnas stia

På Vårviks Gård bor Linderödssvinen Britta, Sofia och Anna-Carin. Svinen går ute året om, i enlighet med sitt ursprungliga beteende. De har ett eget hus, en ligghall, i sin hage där de kan sova på nätterna.

Kontaktcenter - en väg in

Öppettider

Måndag–fredag: 8:00–16:30

Vad kan kontaktcenter hjälpa mig med?

Ring eller mejla oss

Besök oss

Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan

Många besökare på Vårviks Gård överraskas av hur stora våra Linderödssvin är när man ser dem på nära håll. Grisarna vilar oftast i sina gyttjepölar eller i en bädd av halm. Kyliga dagar vilar de gärna i sitt hus och bäddar sin "grissäng" med både halm och grenar för att täcka sig.

Fördomen om att grisar är orena är felaktig. Grisar som går på lösdrift har sitt "dass" ute, där de gör sina behov. Att grisar så gärna badar i gyttjepölar beror på att de under varma dagar behöver kyla ner sig. De kan nämligen inte svettas genom huden utan bara via tungan och en speciell körtel mellan klövarna. Gyttjan skyddar också grisarnas känsliga hud mot solens starka strålar och mot plågsamma bromsar.

Tamsvinet (lat. Sus scroia demestica), som kallas gris eller svin, härstammar från vildsvinet. Tamsvin har använts av människan i ca. 9000 år och i Sverige har ben hittats från grisar som härstammar från tidig stenålder. På bronsåldern var svinskötseln vanlig i vårt land och djuren betade i ek- och bokskogar.

I Sverige fanns det förr två typer av lantrassvin; skogssvin och hussvin. Skogsssvinet hade spetsigt huvud och uppåtböjd rygg, medan hussvinet hade rakare rygg och mer borst på manken. Skogsvinet påstås vara en kvarleva av en gammal svinras medan hussvinet tros vara en korsning med en importerad ras. På 1950-talet upptäcktes en rest av den gamla rasen hussvin på Linderödsåsen i Skåne och ett arbete påbörjades för att bevara rasen. Grunden till dagens genbank kommer från Linderröd, Hallandsåsen och Sörmland. Lantrasen kallas nu Linderödssvin och räknas som ett utrotningshotat djur.

Grisar är allätare och allt som är ätbart letar de upp både det finns över och under marken. Deras tryne är extremt stark och kan liknas vid en verktygsspade då den används för att gräva runt i jorden. Linderödssvinets naturliga beteende är att böka i jorden efter nötter, rötter, insekter och maskar, därför är de till bra hjälp inom skogsvården som markberedare. I lantbruksproduktionen har de främst stort betydelse för köttproduktion.

Svinfakta

Vikt: 150-250 kg.
Dräktighetstid: 110-120 dagar
Antal ungar: 8-12 per kull
Medellivslängd: 10-12 år
Gillar att äta: allätare, bökar i marken efter nötter, rötter, insekter och maskar

Senast granskad 2023-10-23 av ALIFRE

Cookies