Landart - Songs from the woods
Landart har skapats på plats med landskapets förutsättningar och skogens material. Besök landartutställningen i skogen i slussområdet, Gamle dal. Parkering finns bland annat på närmsta adress Vassliden 1. Stigen börjar vid träscenen nära 1844-års sluss och leder upp i skogen. Bitvis är terrängen kuperad.
Landartprojektet genomfördes 7 - 19 augusti. Verken finns nu tillgängliga tills naturen tar dem tillbaka. Besök gärna utställningen på egen hand.
Karta över konstverken i Songs from the woods
Just nu rekommenderar vi inte besök av land art utställningen då det är många stormfällda träd i skogsområdet.
Songs from the woods
Namnet ”Songs from the Woods” är hämtat från det aboriginska folket i Australien; som i stället för kartor för att minnas, har slingrande song lines för att hitta sin väg genom landskapet. Att berätta för skogen, att sjunga dess sång, är ett sätt att engagera sig i den omgivande skogen och hylla dess underbara och milda närvaro. Eftersom konstnärerna är inbjudna att förnya stigarna och återuppväcka kunskapen om denna del av Gamle Dal, tror vi att nya sånger och traditioner kommer att skapas av verken i landskapet.
Konstnärerna
- Greta Kardi (LT)
- Ingrid Ogenstedt (SE/DE)
- Anna Widén (SE/NO)
- Wolfgang Buntrock (DE)
- Karl Chilkott (SE)
- Annelie Wallin (SE)
Curator för evenemanget var Annelie Wallin. Land Art - songs from the woods, är ett samarbete mellan Trollhättans Stad och konstkonsulterna Agneta Stening och Anna Eggert.
Konstverken i Songs from the woods
Dialogue
Wolfgang Buntrock
Trä, najtråd
Två varelser möts på denna gräsbevuxna plats. De är uppenbart väldigt olika. De har ett samtal ...
Fotograf David Eng.
Green Wood & Dreaming
Karl Chilcott
Trä, vattenbaserad färg
Du befinner dig outside of anything in the big nowhere - I öknen... Där finns det inget att navigera med - Du behöver vatten här och nu! Song Lines använder sig av nyckelord, bildspråk, ljud och rytm för att visa vägen. Sångerna är en central del av den äldsta levande kulturen vi känner till - aboriginsk kultur i Australien. Den första dagen på plats i Gamle Dal - ovädret Hans på ingång - hörde jag under min vandring i den lilla skogen någonstans, susande - vatten.
Fallna träd, mossa, stenar, grenar, bladverk överallt … ett litet hål till en underjordisk å med glittrande, bubblande vatten som kom och försvann i ingenstans. Jag hittade platsen jag ville jobba med. Green Wood med mossiga grenar och stockar, i närheten en stående gyllene stock - skapad som ett landmärke, en nyckel till min Song Line som vill visa vägen…*
Fotograf David Eng.
Fotograf David Eng.
Return to the Beginning
Greta Kardi
Grillpinnar, lackfärg
Return to the Beginning, återvänd till början, återvänd till fred, återvända hem. Jag skulle vilja returnera träpinnarna som köpts i butiken till skogen, till hemmet, till trädens sång - ”brodera” landskapet med träpinnar. Pinnarna avtecknar en solros och symbolvärdet den bär med sig. En symbol som anspelar på dagens aktuella frågor om fred.
- Låt oss så mängder av fredens frön inom oss.
Fotograf David Eng.
Glänta
Ingrid Ogenstedt
Mossa, blad, grenar, stenar
Att ta på mossan, röra den, känna den. Ett sätt att få närkontakt med naturen, med skogen, med landskapet, att komma nära. Mossan har inga rötter och växer på sten och bar jord. Den lever mellan skugga och ljus, blött och torrt, hårt och mjukt. Genom sina encelliga små blad tar den upp fukt från regn, dagg och dimma. Torkar ut, suger in, andas.
Taktila aktiviteter som att gå barfota på vått gräs, simma i en kall sjö eller känna på mjuk mossa hjälper oss kanske att förstå den icke-mänskliga världen bättre, respektera som den bör respekteras. Medvetenheten om våra kroppars materiella existens i förhållande till andra kroppar och deras sammanhang. Genom kroppen kan man lära känna världen. Jag bär mossan, klappar den, formar den, ger den och alla de organismer den huserar, en ny plats och ett nytt hem. Mossa var en av de första arterna som tog sig från vatten till torra land, mossa är vår äldre släkting. Den står i ständig kontakt med jorden och alla dess varelser, inklusive oss. Genom mossan kan vi kanske vidröra tid. Inte mänsklig tid, jordens tid, Moss Time.
Fotograf David Eng.
Öar
Annelie Wallin
Gran, bark, mossa
Vid sidan av mitt uppdrag som curator och projektledare för ”Songs from the Woods” fick jag också möjlighet att utforska en egen plats och göra mitt eget bidrag till den. Jag hittade ett fält av granskott. De blev mitt material. Genom att gallra hittade jag till slut grupper av granar som talade till mig. Minilanskap uppstod och öar bildades. Mossöar, barköar, granöar. Öar som flyter omkring och berör varandra, ibland mycket och ibland lite.
Fotograf David Eng.
Stereofonisk välgörare och andra försök
Anna Widén
Objekt skapade av material från platsen, lintråd, hampasnöre, vax och tjära
Objekt med många barkade grenar: Stå mellan objektets utstickande armar. Rör överkroppen sakta fram och tillbaka medan du lutar huvudet mot grenarna från sida till sida. Objekt med färre barkade grenar: Stå inne i objektet med kroppen vänd utåt. Ta upp de två långa, tunna kvistarna som är fästa vid trädstammen till höger, en i vardera hand. Placera dem med klykan mot objektets två utstickande armar. Balansera änden av kvistarna på långfingrarna. Pressa lätt uppåt och hitta fram till en liten rörelse som skapar ljud. Objekt med fyra armar, barkade grenar och lod: Upptäck de små rörelserna i de hängande delarna och minns ljudet från de andra objekten.
Fotograf David Eng.