Utrymme att växa

Skolforskning visar entydigt att undervisningens resultat i hög grad påverkas av rektorer och de lärare som bedriver undervisning i förskola, skola, grundsärskola och fritidshem. Ambitionen är att alla yrkeskategorier inom förvaltningen ska ha rätt kompetens för sitt uppdrag och ha så goda förutsättningar till att genomföra sitt uppdrag som möjligt.

Kompetensutveckling är en viktig strategisk fråga för allt utvecklingsarbete, såväl på förvaltnings- och verksamhetsnivå som på respektive skol- eller förskoleenhet. Den kompetensutveckling som sker ska i första hand utgå från de utvecklingsområden som framkommer inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, som också omfattar de förändringar som sker inom skolväsendet, skolforskning och omgivande samhälle.

Utbildningsförvaltningen har valt att prioritera kompetensutveckling i förskolor och skolor och har därför beslutat att utöka den kompetensutvecklingstid som fastställts i nationella avtal.

Personal i förskolan. 

För lärare och övrig personal i förskolan finns inga ramar för kompetensutveckling fastställda i centrala avtal, men förskolan har enligt beslut i Utbildningsnämnd möjlighet att nyttja sex kompetensutvecklingsdagar per läsår.

Lärare i grundskolan

Som lärare i grundskolan innebär det centrala avtalet att det inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Inom Utbildningsförvaltningen omfattar läsåret ytterligare två kompetensutvecklings-dagar, vilket innebär att man som lärare i Trollhättan i snitt har 112 timmar kompetensutveckling.

Förstelärare i grundskolan

För att säkerställa att verksamheternas förstelärare har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag idag och i framtiden, ser Utbildningsförvaltningen det som angeläget att kompetensutvecklingsinsatser genomförs specifikt riktade mot gruppen. Insatserna utformas utifrån en analys av verksamheternas och förstelärarnas behov inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Kompetensutvecklingen genomförs på organisations- och gruppnivå som till exempel kategoriträffar förstelärare (nyckelpersoner), föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. 

Kompetensutveckling på individnivå genomförs utifrån rektors analys av verksamheten i dialog med läraren om individuella kompetensutvecklingsbehov i relation till skolans utvecklingsområden på kort och lång sikt.

Insatser sker även utifrån förstelärarens professionella bedömning i dialog med rektor av yrkets utveckling, innehållet i undervisningen eller skolans samhällsuppdrag. Kompetensutveckling som bidrar till professionens gemensamma kunskapsbas och på en alltmer kvalificerad nivå är utmärkande för ett fördjupat läraruppdrag.

Plan för individuell kompetensutveckling görs på utvecklingsamtal och dokumenteras i den mall chef väljer att använda. 

Förvaltningen söker och använder också medel från statsbidrag för kompetensutveckling. De  handlar bland annat om: 

  • Statsbidrag för högskolestudier i sva och sfi
  • Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik
  • Statsbidrag för Läslyftet i förskola och grundskola
  • Statsbidrag för fortbildning av förskollärare

Utbildningsförvaltningen samverkar också med Omställningsfonden i olika kompetensutvecklingsåtgärder. Läs mer om  Omställningsfonden på deras hemsida: 

Omställningsfonden