Vanliga frågor om bullersanering

Begränsningen är vald för att få ett rimligt antal berättigade byggnader så att man i första hand åtgärdar de mest utsatta hushållen. Ambitionen är att på sikt sänka gränsen ytterligare så att även hushåll som utsätts för lägre bullernivåer kan få bidrag.  

Ljudnivåerna är beräknade med en vedertagen modell för att kunna urskilja utsatta områden i stadsmiljön. Beräkningar är en mer rättvis metod eftersom slumpvisa faktorer som väder, vind och tillfälliga trafikförändringar har stor inverkan vid mätningar. Staden har i dagsläget ingen möjlighet att utföra mätning av buller.

1997 godkände Riksdagen riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder (Infrastrukturpropositionen) vilket innebär att bostadshus efter 1997 är uppförda med högre ljudkrav.

Stadens trafikmätningar har visat att trafikmängderna generellt sett ligger stadigt runt samma nivåer. För att bullernivåerna ska öka med 3 dBA krävs en fördubbling av trafiken. En sådan kraftig trafikökning kan rimligen inte ske på de större gatorna. Möjligtvis kan trafiken öka så mycket på en mindre gata vid ändringar i infrastrukturen. I sådana fall kan en ny bedömning göras. Annars görs en ny bullerberäkning inklusive uppdatering av indata ungefär vart åttonde år. Gatu-parkkontoret kan hjälpa till vid frågor om trafikmängder.

Syftet med bidraget är att stimulera till åtgärder som förbättrar boendemiljön för kommunens invånare. Byte av fönster och ventilationsdon ger dock även andra fördelar såsom besparingar i byggnadens energiförbrukning. Därför har man i dagsläget bedömt att 50 % bidrag är en rimlig nivå. Vill man veta mer om energibesparingar kan man vända sig till stadens energirådgivare.

Fastighetsägaren ansvarar för att de åtgärder som görs är effektiva och fungerar långsiktigt. Därför kan man bara nyttja bidraget en gång. Avsteg kan göras i särskilda fall vid yttre förändringar som fastighetsägaren inte rår över.

E45 och järnvägen tillhör Trafikverket. Det kommunala bidraget gäller endast det buller som kommer från det kommunala vägnätet. Staden kan dock hjälpa till med att föra synpunkterna vidare. Miljökontoret kan ge stöd i dessa frågor.

Åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende är bygglovspliktiga. Så är fallet om till exempel fönstrets material, dimensioner eller indelning ändras. All bebyggelse omfattas av varsamhetskrav. Är byggnaden eller bebyggelsemiljön kulturhistoriskt värdefull finns även förvanskningsförbud som gör att du får ändra men inte förvanska dessa värden.

Stadens bygglovsavdelning kan hjälpa till i dessa frågor.

Detta kontrolleras vid ansökan. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan ge svar.

Inga kontrollmätningar av bullernivåerna krävs men fastighetsägaren är skyldig att redovisa åtgärdens omfattning och kvitto på kostnader.

Bullersaneringsbidraget innefattar inte bullerplank. Detta eftersom plank i de flesta fall inte bedöms vara en gestaltningsmässigt lämplig åtgärd i stadsnära miljö. Det är dessutom tekniskt svårt att få en effektiv bullerdämpning med plank eftersom planket sällan kan vara heltäckande mot gatan pga. infarter mm. I de fall man önskar uppföra ett plank på egen bekostnad hanteras det som ett vanligt bygglovsärende.