Behov av kyla

Nya värmerekord kommer tätt och jordens medeltemperatur stiger. Orsaken är det senaste århundradets förbränning av fossila bränslen och även om omställningen till förnybara energikällor pågår för fullt och sol och vindkraft konkurrerar ut fossila energikällor världen över kan vi förvänta oss att värmeböljor blir vanligare.

En värmebölja är inte samma sak i alla länder och klimatzoner. SMHI definierar värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. Vi bor i ett förhållandevis kallt land anpassat till kalla förhållanden. Effekter av värme märks därför redan vid lägre temperaturer.

Samtidigt som kylbehovet ökar sommartid minskar också värme- och effektbehovet vintertid. Eftersom kylbehovet är som störst soliga dagar är det optimalt att driva kylningen med el från solceller.

Kontorsbyggnader har ofta ett stort kylbehov från all personal och elektronik, här är det vanligt med kylning via ventilationen. En vanlig och effektiv metod är att utnyttja gratis kyla från berget om det finns en bergvärmeanläggning, det kallas ibland frikyla.  De flesta småhus och lägenheter är inte utrustade med aktiv kylning men det finns flera metoder att ta till innan man behöver installera energikrävande teknik.

• Kontrollera att ingen värme är på
• Hindra solvärmen att komma in, helst på utsidan med markiser, skärmar, träd. Men även invändiga skydd som persienner och gardiner gör värdefull skillnad.
• Vädra på natten, stäng fönster och dörrar på dagen
• En vanlig fläkt ger svalka utan hög förbrukning
• Finns det en luft/luftvärmepump så går det oftast även att använda för att kyla byggnaden. För att få till mesta möjliga kyla med liten energiåtgång, stäng till så att enbart de viktigaste utrymmena kyls.
• Jämför energiklassning om du behöver installera någon form av kylaggregat och välj ett med låg förbrukning. Avdunstningskylare kan ge svalka i mindre utrymmen utan hög energiförbrukning.