Dialog om Trollhättans landsbygder
Just nu ser vi över hur vi ska arbeta med landsbygdsutveckling i Trollhättan. I det arbetet är det många saker vi behöver ta hänsyn till. Att prata med och lyssna på dig som bor och verkar på landsbygden är en viktig pusselbit för att se till att Trollhättan utvecklas på ett hållbart sätt. Här kan du läsa om de dialoginsatser som har genomförts och få information om kommande dialoger.
Låt oss prata landsbygd
Du som lever, bor och verkar på landsbygden känner ditt område bäst och därför har tidiga medborgardialoger genomförts för att få tillgång till den lokalkännedom och kunskap du besitter. Utgångpunkten för dialogerna har varit följande frågor: Vad är bra med Trollhättans landsbygder idag och vad kan bli bättre? Vad tycker du är viktigt i det område där du bor eller verkar?
Lämna synpunter och tankar via vår enkät
Om du missade det öppna huset, eller kommit på något ytterligare som du vill framföra så är det fortfarande möjligt att tycka till och inkomma med synpunkter - det gör du via enkäten här: Låt oss prata landsbygd! - Placetoplan
Framtida dialoger
Låt oss prata landsbygd - dialog med bokbussen
Vi är i ett tidigt stadie i arbetet med landsbygdsutvecklingen i Trollhättan. Just nu samlar vi in underlag för att skapa en nulägesbild av kommunens landsbygder. Ni som bor och verkar här är nyckeln till den förståelsen.
Dialogerna som genomförts under hösten, inklusive enkäten du kan svara på nedan, syftar till att ge oss en första nulägesbild av Trollhättans landsbygder och småtätorter. Vi vill förstå de olika platsernas förutsättningar och hur det är att bo och leva här. Svaren som inkommer från enkäten och de diskussioner som förs under dialogerna kommer utgöra en viktig del i att förstå nulägessituationen, vilket vidare kommer ligga till grund för att hitta rätt former och frågor att diskutera vid framtida dialogtillfällen med er. Det som framkommer under dialoger ska även ligga till grund till förslag av strategier och principer för hur kommunen ska arbeta med landsbygdsutvecklingen framöver.
Längre ned på sidan hittar du sammanställningarna från höstens dialogtillfällen.
Sammanställning av dialoger från hösten 2023
Under hösten 2023 har vi haft dialoger på träffpunkterna i Trollhättans småtätorter och med elevrådet på Sjuntorpsskolan. Här under kan du ta del av vad som kom fram i dialogerna.
Här kommer snart mer information
Här kommer snart mer information.
Sammanställning av dialoger från hösten 2022
Under hösten har vi genomfört dialoger på platserna som listas här under. Under varje rubrik kan ni läsa en sammanfattning om vad som kom fram under dialogtillfället.
Vi har varit ute på två givande dialoger som gav oss en bild av Norra Björke som en byggd med många kvalitéer, men som samtidigt står inför flertalet utmaningar. Vi upplever att det finns en samstämmighet hos de vi mötte gällande vilka frågor som är viktiga för bygden. Det finns en vilja att Norra Björke ska bli en mer levande bygd igen, med mer rörelse och fler invånare. Detta beskrivs även som viktigt för att behålla förskolan, som i sin tur framställs som en betydelsefull plats för bygden. Vidare nämner flera att det idag saknas platser för barn och unga, en viktig grupp för oss att fånga upp. Invånarna vill även att det ska vara möjligt att bo i Norra Björke hela livet, där ska finnas plats för alla livets skeden.
Idag beskrivs Norra Björke som en bilburen bygd, där det finns behov av att förbättra tillgängligheten för andra trafikanter än bilister. Dels för att ta sig runt inom bygden såväl som att ta sig från och till Norra Björke. Det upplevs inte tryggt att röra sig till fots eller med cykel i Norra Björke och längs med den centrala väg som sträcker sig genom bygden och binder ihop viktiga platser och målpunkter med varandra. En väg som många barn och unga tar sig längs för att komma till förskolan, eller för att invånarna ska nå kollektivtrafiken längs väg 44. Det är också en väg där många bilister kör i hög hastighet och som trafikeras av tung trafik så som timmerbilar.
Samtidigt besitter Norra Björke också många kvalitéer, vilka invånarna önskar lyfts fram och som förhoppningsvis skulle kunna locka fler invånare till bygden. Norra Björke är beläget i ett landskap med vyer över skogs- och öppna åkerlandskap – här är naturen nära och här infinner sig ett lugn.
För att ett litet samhälle som Norra Björke ska kunna vara levande framkom även att det är viktigt att det finns bra kopplingar till närliggande samhällen som förser sitt omland med basservice, vilket för Norra Björkes främst är Väne-Åsaka.
Under dialogerna upplevde vi även att det finns en underliggande frustration hos invånarna då de känt sig förbisedda - de upplever att kommunen länge glömt bort bygden. Samtidigt möttes vi av engagerade invånare med lokal kännedom och en vilja att utveckla bygden.
Vi har varit ute på två givande dialoger som gav oss en bild av Sjuntorp som en uppskattad plats att bo på, inte minst för barnfamiljer. Den vackra naturen nära inpå, och lugnet, är återkommande i samtalen. Inte minst sjöarna samt naturen och promenadstigarna runt omkring dem. Invånarna beskriver att här är god sammanhållning och att man har bra kontakt med grannar - “här hjälper vi varandra”. Vidare nämns att man kan vara sig själv och sammantaget är det dessa aspekter som beskrivs som det bästa med Sjuntorp.
Skola, förskolor och affär omnämns som viktiga verksamheter för det lilla samhället, och Sjuntorp beskrivs som en bra plats att bo på när man har barn som växer upp. Sjuntorps IF med nya konstgräsplaner, Rödjan och det nya utegymmet är populära platser för många, och likaså simhallen - både för de yngre och äldre. Det finns däremot en önskan om att simhallen skulle kunna hålla öppet vid fler tillfällen, exempelvis helger. Ridhuset är också populärt, och Sjuntorp beskrivs ha blivit ett “hästsamhälle”, dock med behov av fler ridvägar. Även kyrkan och dess verksamheter för både barn, unga och äldre utgör en viktig mötesplats för många, och bokbussen nämns även den som ett uppskattat inslag i vardagen. Folkets hus nämns som en mötesplats som är relativt outnyttjad i dagsläget, dock med potential. Flera nämner att det är synd att det inte blivit någon bioduk där som tänkt.
Det återkommer röster om att det finns behov av fler platser för barn och unga att vara på, vilket några påtalar märks på att det ofta är ungdomar vid skolan kvällstid. Det påtalas att det är positivt att det finns en fritidsgård, dock i en liten källarlokal och det finns behov av utökade öppettider. I dagsläget är det föräldrar som driver den ideellt exempelvis på lördagar.
Sjuntorp har varit ett än mer levande samhälle längre tillbaka i tiden, samhället har “krympt” då många olika faciliteter och service, exempelvis vårdcentral, bank och affärer, har lagts ner eller omlokaliserats. Det finns dock en del populära lokala verksamheter kvar, såsom en blomsterhandel och frisör. Vidare beskrivs Sjuntorps fabriken som en stolthet för orten, och en viktig del av Sjuntorps historia. Flera personer lyfter potentialen i fabrikslokalerna, som idag står tomma, och uttrycker en önskan om att utveckla platsen till ett besöksmål genom en aktivitetsyta för till exempel kreativa verksamheter, caféer och evenemang.
Vidare är ett återkommande tema vid dialogerna bristfällig kollektivtrafik, främst kvällar och helger, och att man som boende i Sjuntorp med omnejd därmed i stor utsträckning är bilberoende. Det gör det inte minst svårt för ungdomar som inte har tillgång till bil eller körkort att ta sig till/från Trollhättan centralort. Det påtalas också att ett tågstopp i Upphärad skulle vara mycket gynnsamt även för boende i Sjuntorp. Sjuntorpsborna önskar även att cykelbana byggs ut hela vägen in till centralorten.
Flera personer nämner problem med att bilister kör i hög hastighet längs Trollhättevägen förbi bland annat en förskola och affären, en sträcka som saknar farthinder och där mycket människor rör sig – inte minst barn och unga.
Upphärad
Vi har varit ute på en givande dialog som gav oss en bild av Upphärad som ett tryggt samhälle
med engagerade och drivna invånare. Här uttrycker invånarna bland annat att att närheten till naturen i kombination med det lilla, men trygga och lugna, samhället är betydelsefullt för de boende i Upphärad. Man uppskattar tillgången till affären, något som underlättar vardagen men som också agerar en slags informell mötesplats och som genererar i spontana möten mellan invånarna. För att tydliggöra att affären är en form av mötesplats för invånarna i Upphärad föreslogs att en offentlig mötesplats skulle kunna utformas här, vilken möjliggör för umgänge. Även skolan beskrivs vara en viktig plats i samhället. Elljusspåret och det nya utegymmet lyfts även som något som är väldigt uppskattat av invånarna.
Vidare framkom en önskan om att det gamla spårområdet i Upphärad bör göras iordning, idag upplevs det inte som ett trevligt inslag i den offentliga miljön och det bidrar även till att samhället separeras i två delar. Invånarna menar att området har potential att exempelvis bli den mötesplats som efterfrågas, binda ihop samhället och möjliggöra för olika aktiviteter.
En önskan om nybyggnation av bland annat hyresrätter framförs även, vilket skulle öka möjligheten att kunna bo kvar i Upphärad genom hela livet.
Det mest återkommande temat, och en angelägen fråga för bygden, är däremot att få ett tågstopp i Upphärad. Diskussionen om ett tågstopp dyker i princip upp i varje samtal vi för med olika invånare. Samtidigt är det också en fråga som dyker upp vid dialoger på andra platser och även här i Upphärad lyfter invånarna att det självklart även skulle gynna kringliggande områden. Vidare ses det som en viktig del i Upphärads fortsatta utveckling utifrån dess positiva effekter för området. Invånarna framför även ett behov av att förbättra befintlig kollektivtrafik då det i dagsläget tar lång tid, nästan en timme med buss, in till Trollhättan centralort. Däremot beskrivs det som positivt att det finns en cykelbana in till Trollhättan centralort, men man önskar belysning i början av den då det idag saknas.
Ekedalen
Vid ett tillfälle följde vi med bokbussen till Ekedalen, en glesare del av Trollhättans landsbygd. För att ta oss hit körde vi på slingriga småvägar. Det var varierande landskap vi färdades igenom - ibland öppnade de upp och bredde ut sig och ibland omslöt skogen oss. Här och var finns bostäder, främst villor, utspridda men än dock anpassade till landskapet.
När vi pratade om hur det är att leva här, menar de boende att det inte är ett val man gör om man vill leva ett bekvämt liv - bekvämt i den mening att man har nära till samhällsservice av olika. Istället är det andra kvalitéer som väger tyngre än bekvämligheten, så som att bo i landskap som omsluter en av natur och som bidrar till ett lugn. Vidare poängterar de boende vikten av att landsbygden får vara levande. Vad det sedan innebär mer konkret kan vara svårt att sätta ord på - men dock något vi behöver ta med oss och hantera. De boende beskriver exempelvis att vardagen underlättas av att närmsta “fungerande” samhälle inte nödvändigtvis behöver vara Trollhättans centralort. Att istället kunna ta sig till Upphärad, Sjuntorp eller Velanda för att utföra vissa sysslor förenklar livspusslet för invånarna.
Här sköts mycket individuellt och privat, den samhällsservice som man har tillgång till är i form av sophämtning, närtrafik och skolskjuts. Skolskjutsen är dock inte tillgänglig för alla, det är nämligen svårt för de barn och ungdomar vilka bor en bit in på småvägar att ta sig till skolskjutsen. Närtrafiken är uppskattad samtidigt som det upplevs vara en högre tröskel för att beställa och resa med den än att ta bilen. Vidare tycker vi oss se att de vi möter utstrålade en enorm tacksamhet för den service som bokbussen bidrar till genom att komma hit - här kan således det lilla göra stor skillnad.
Vi har varit ute på två givande dialoger som gav oss en bild av Velanda som ett tryggt och barnvänligt litet samhälle. Här möttes vi i princip enbart av barnfamiljer, med barn i varierande åldrar, vilka kom för att besöka bokbussen. Vi fick således intrycket av att bokbussen här är ett viktigt inslag i vardagen.
Generellt beskrivs Velanda som ett trivsamt, lugnt och tryggt litet samhälle. Det framgår att Velandas kvalitéer bland annat beskrivs vara att samhället befinner sig i gränslandet mellan stad och landsbygd. Det basala som behövs i vardagen finns nära inpå i Velanda - så som skola och livsmedelsbutik (en obemannad sådan) i samhället, närhet till staden och samtidigt närhet till naturen. Att det finns en cykelväg mellan Velanda och centralorten är också något som invånarna värdesätter högt. Men trots den geografiska närheten till centralorten, kringliggande småtätorter och cykelvägen in till centralorten är Velanda till stor del ett bilburet samhälle. Vissa tycks knappt se kollektivtrafiken som ett alternativ utifrån att den upplevs bristfällig, och då särskilt kvällar och helger.
Däremot upplevs samhället vara tryggt för barn och unga att själva ta sig runt i, inte minst då de vi pratar med lyfter att det fins en tillit och gemenskap invånarna emellan – man har koll och ser efter varandra. Exempelvis finns här en föräldragrupp som verkar väldigt uppskattad.
Det som invånarna upplever saknas i samhället är platser för äldre barn och ungdomar. Invånarna hoppas att hänsyn tas till detta vid en utveckling av skolan. Önskvärt vore då om en aktivitetsyta, gärna mångfunktionell, kunde tillkomma och att den kunde samnyttjas med skolan så att den även tillgängliggörs utanför skoltid. Vidare önskas en gång- och cykelväg mellan Velanda och Sjölanda, dit dels barn och unga tar sig för att bada och umgås om somrarna men där det även finns möjlighet för kallbad och bastu, eller rekreationsmöjligheter. Idag måste man ta sig via den stora vägen för att komma till Sjölanda, vilket inte upplevs som tryggt. Invånarna önskar även bättre rekreationsområden i närheten av Velanda och gärna ett elljusspår. Uppskattat är däremot det nya utegymmet och kulturstigen som också är ett bra utflyktsmål.
Vi har varit ute på två givande dialoger som gav oss en bild av Väne-Åsaka som en levande bygd med såväl äldre befolkning som mer nyinflyttade barnfamiljer. Vi möttes av engagerade invånare i olika åldrar, många barn kom förbi bokbussen med sina föräldrar.
Närhet till förskola, skola och livsmedelsbutik i Väne-Åsaka framhävs som några viktiga faktorer för flera av de barnfamiljer som är relativt nyinflyttade i, eller bott en längre tid, i bygden. Affären framhävs även av den äldre befolkningen som värdefullt att ha närhet till. Naturen, skogen och lugnet framhävs av många som det bästa med Väne-Åsaka. Andra värden som nämns som det bästa med Väne-Åsaka är god sammanhållning, trygghet och invånarna menar att det är en större gemenskap här än i stan – här tar vi hand om varandra. Samtidigt uttrycker invånarna att det för många är positivt med närheten till stan (Trollhättans centralort).
Åsevi IP, med tillgång till bland annat fotbollsplan, motionsspår och ett nytt utegym, beskrivs som ett fint och välutnyttjat område. Även bygdegården och församlingshemmet framkommer som andra viktiga mötesplatser, och de aktiviteter som anordnas via kyrkan för både yngre och äldre är uppskattade. Även bokbussen är ett värdefullt inslag i vardagen för många. Vidare framhävs även att det finns ett relativt stort och aktivt föreningsliv i bygden.
Det framkommer en önskan om ökad möjlighet att kunna bo kvar i Väne-Åsaka hela livet, vilket man framhäver kan möjliggöras genom ökat antal flerbostadshus med mindre lägenheter i storleken 1–3 rum och kök. Även platser för barn och unga att samlas och umgås på, såväl in- som utomhus, är en återkommande fråga - exempelvis efterfrågades en fritidsgård.
Ytterligare ett återkommande tema är behovet av bättre sammankoppling med Trollhättans centralort. I dagsläget ses kollektivtrafiken som en begränsning, och den beskrivs som undermålig - särskilt kvällar och helger. Väne-Åsaka beskrivs således som ett bilburet samhälle, vilket inte minst innebär att barn och ungdomar i hög utsträckning är beroende av att få skjuts. Det finns således en önskan om cykelbana, främst in till Trollhättan centralort men även andra platser i kommunen. Det framkommer även behov av pendelparkering och bättre parkeringsmöjligheter på flertalet platser i bygden, bland annat vid skolan, bygdegården och vid Landbogården (vård- och omsorgsboende). Vidare beskrivs även att trafiken som går genom samhället som ett problem utifrån att många kör för fort och att det på vissa platser saknas övergångställen, vilket skapar otrygga gångvägar.
