Pollinatörernas digitala låda
Välkommen till pollinatörernas Digitala låda! Här kan ni hitta pyssel, mer fakta och länkar till material att jobba vidare med. Digitala lådan är precis som kalendern uppdelad månadsvis och materialet följer varje månad i kalendern.
Humlan Humle, Lilla Flugan och Fjäril Vinga hoppas att ni får ett roligt år tillsammans med dem och att ni känner er stolta över era insatser. Tillsammans kan vi göra mycket gott för den biologiska mångfalden!
Här hittar ni mer material att arbeta vidare med månad för månad
Att bygga ett bihotell behöver inte vara svårt. Enklast är egentligen att borra små hål i stängselstolpar, stubbar, döda träd eller liknande sedan kan bina flytta in. Längre ned hittar ni inspirationsbilder på olika bihotell och därefter tips på annat ni kan göra för att lära mer om bin.
Storlek på hålen
Hålen kan vara mellan 2-9 mm breda. De små hålen är lämpligtvis 5-10 cm djupa. De större hålen får gärna vara upp emot 10-20 cm djupa. Borra så långt det går med borren.
Placering av hotellet
Hotellet kan med fördel sitta på en vindstilla och solig plats. Höjden är inte så viktig, förslagsvis mellan 1-2 meter över marken. Ni kan också hänga ert bihotell på en gren i ett träd.
Bra tips
- Det är bra om ni använder en vass borr när ni borrar era hål. Detta för att undvika att träet flisar sig. Är ingångshålen för raspiga kan våra små vänner skada sina vingar när de passerar in och ut.
- Plantera gärna bivänliga blommor i närheten av bihotellet då bina behöver föda så snart de vaknar på våren.
- De vilda bin som bosätter sig i denna typ av hotell sticks inte.
Skötsel
- Ni behöver inte sköta era hotell på något särskilt sätt. Byt ut dem när träet murknar.
- Är ingångshålen igentäppta är rummen bebodda.
- Olika arter kan komma och gå under olika tider på sommaren.
- Under vintern ligger ägg, puppor eller fullvuxna bin innanför de igenstängda hålen. När värmen återkommer utvecklas de färdigt och flyger ut.
Inspiration på olika sorters bihotell
Borra hål i ett vedträd eller en avkapad gren
Borra hål i en träbit
Utnyttja överblivet material, t.ex. färdighålade stolpar till bokhyllor
Bihotell av bamburör
Såga av bamburör i lagom långa bitar. Såga efter en nod då det bör vara en vägg i slutet av röret. Bunta ihop flera rör.
Konstnärligt bihotell gjort i en död ek
Mer om bin från Naturskyddsföreningen
Illustration: Lär dig 8 biarter i Sverige
En liten film om bin och humlor (passar för F-klass-åk. 3)
Ritblad: Färglägg 3 sorters bin
Under februari sätter vi fokus på fjärilen. Först kommer lite utbildningsmaterial och längre ned hittar ni ett bingo och fjärilspyssel.
Vi börjar med en liten film om hur fjärilen blir till - från larv till flygande fjäril.
Fjärilens delar
Lär er mer om vad delarna på fjärilen heter.
Fjärilsbingo
För de lite större barnen eller att göra tillsammans med pedagoger.
Här hittar du bingobrickan för utskrift!
Pyssla en fjärilsmask!
Klipp ut och färglägg din fjärilsmask!
Här hittar du masken för utskrift!
Bygg en fjärilsrestaurang
Instruktioner för hur ni kan bygga en fjärilsrestaurang
Spela fjärilsmemory
Skriv ut och klipp ut fjärilarna för att spela fjärilsmemory
Vem är blomflugan?
Blomflugor är inte de små fruktflugor vi har inomhus på sensommaren, utan de riktiga blomflugorna finns i våra trädgårdar och är finfina pollinatörer. De ser många gånger ut som bin och humlor då det är deras försvarsstrategi att förklä sig till stickande insekter trots att de inte ens har någon gadd. Blomflugans larv äter oerhört mycket bladlöss så att ha många blomflugor är ett bra sätt att jobba med ekologisk bekämpning.
Hur vet vi vem som är en blomfluga?
Det är naturligtvis svårt att se skillnader på våra små flygande pollinatörer, men här kommer några ofta förekommande skillnader mellan blomflugor och steklar (bin, humlor, getingar) ni kan hålla utkik efter.
Blomflugor |
Steklar |
 |
 |
| 2 vingar | 4 vingar |
| Korta antenner | Långa antenner |
| Kortare sugsnabel | Längre sugsnabel |
| Kryper inte in i blommor | Kan krypa in i blommor |
| Svävar (står nästan helt stilla i luften) | Svävar sällan |
| Inga pollenkorgar på bakbenen | Pollenkorgar på bakbenen (på bin och humlor) |
| Stora ögon | Ostast små ögon |
| Inga synliga käkar | Kraftiga käkar |
Källa: Josefin Dahlbom och Malin Thyselius, Uppsala universitet
Våra viktiga blomflugor
Bilder på blomflugor för utskrift
Gör en blomflugepool
En liten film på engelska om hur ni gör en blomflugepool och vad ni kan hitta för larver i den senare. Ett kul experiment på förskolan!
Träd är oerhört viktiga för oss människor, men också för våra pollinatörer och andra smådjur. Träd kan tillexempel ge skydd och skugga, de hjälper oss att suga upp vatten så vi får färre översvämningar och de bidrar med pollen, nektar och boplatser till våra insekter.
Sälg
Sälgen är ett särskilt viktigt träd för pollinatörer då den blommar tidigt på våren och dessutom är en övervintringsplats för många små kryp. Här får ni bland annat ta del av mer fakta kring Sälgen, en lek för att lära sig känna igen olika träd och en vaggvisa; Sov du lilla videung – som faktiskt handlar om sälgen.
Sälg
Sälgens knoppar/vide
Avbildat blad, knopp och förställningar
Lek för att lära sig trädsorter i skogen
Vaggvisa: Sov du lilla videung
Vi behöver fler blommor i våra utomhusmiljöer. Blommor är viktiga både som restauranger och boplatser för våra pollinatörer. Ju fler olika sorters blommor vi har desto större chans att vi kan erbjuda alla olika insekter det som just de behöver. Variation i form, färg och utseende samt olika blomningstid är bra att tänka på när vi planterar i våra rabatter. Om det finns något på förskolans gård som blommar från april till oktober (det kan var allt från träd, buskar, planterade blommor eller vilda ”ogräs”) så gör vi många små kryp lyckliga.
Vad behöver pollinatörerna blommorna till?
En liten film om Humlan Djojj, Birger Bi och blomsterängen
Tips på aktiviteter och lekar för att lära sig olika arter
Såtips och skötselråd för de fröer ni fick med kalendern
Odlingsråd Praktvädd
Blommar från juli till september. Utmärkt snittblomma. Praktfull och lättodlad. Höjd 80-90 cm. Så inomhus i mars-april för tidig blomning, fröet är ljusgroende och bör inte täckas med jord, tryck fröerna lite lätt mot jorden så att de får jordkontakt. Lägg plastfolie med hål i över sådden för att hålla kvar fukten. Plantera ut när risken för frost är över. Eller så direkt på friland i maj. Avstånd mellan plantorna ca. 25 cm.
Odlingsråd Ringblomma
Lättodlad och tålig blomma. Hela plantan är ätbar, även blomman. Trivs i de flesta jordar i ett soligt läge. Höjd 60cm. Blommar juni-september. Så 1 cm djupt direkt på växtplatsen. Självsår sig lätt. Avstånd mellan plantorna ca. 20 cm.
Odlingsråd Lejongap
En blomma i många olika färger som kan återkomma år efter år om den står i ett varmt och soligt läge. Höjd ca 45 cm. Föredrar genomsläpplig mulljord i soligt läge. För säker blomning, så ytligt inomhus i mars-april. Kan även sås direkt i södra Sverige i maj. Blommar i juli – oktober. Avstånd mellan plantorna ca. 25 cm.
Odlingsråd Solros
En hög ståtlig vanlig gul solros med en rejäl disk av ätbara frön. Ät själv eller spara till fåglarna. En solros som kan locka fram odlingsglädje hos de flesta, såväl barn som vuxna. Gruppen blir normalt 200-300 cm hög. Blommar juli - september. Så 1-2 cm djupt i maj direkt på friland när jorden blivit uppvärmd. Eller inomhus i april för utplantering efter frostrisken. Avstånd mellan plantorna 25-30 cm. Stötta gärna solrosorna med en kraftig gren eller lång pinne när den växer upp.
Odlingsråd Rosenskära
Rosenskäran är en frodig sommarblomma som finns i många färger och varianter. Bladverket är stort och skirt. De enkla blommorna uppskattas av insekter och fjärilar. Bra rabatt- och snittblomma. En av de enklaste snittblommorna att odla. Trivs i mullrik, sandblandad jord. Höjd 90-110 cm. Så på friland då jorden blivit uppvärmd i maj, 1-1,5 cm djupt. Eller dra upp plantor inomhus och plantera ut efter frostrisken.
Ett sätt att bevara näring som växterna sedan kan använda sig av är genom att kompostera. När gamla växter dör och vissnar förvandlas de tillslut till jord, det kallas att kompostera.
Kompostjord kan vara väldigt näringsrik om du har komposterat gamla matrester. Har du endast lagt växtrester i komposten är den inte lika näringsrik men ändå väldigt nyttig för jorden. Den gör jorden frisk och levande!
Tips för att bygga en enkel kompost!
Naturskyddsföreningen visar här hur du kan bygga en enkel kompost att ha på förskolans gård. Men det är viktigt att veta att i en sådan här öppen kompost så får man inte slänga någon mat, endast växtdelar.
VG - kompost (naturskyddsforeningen.se)
Vad händer i en kompost?
Visst är det spännande?
Du kan skapa en egen minikompost att ha inomhus. Då kan du själva se vad som händer när du slänger matrester och växdelar i den.
Minikompost - Göteborgs botaniska trädgård
Masken jobbar på!
Maskarna är väldigt viktiga för naturen, här kan du se en kort film om hur masken förvandlar matrester och växter till näringsrik och finfin jord!
Nässlan är en växt vi lärt oss att vara lite rädda för. Självklart är det viktigt att barn inte springer in i nässelbestånd och får brännskador men kanske kan vi nyansera bilden av nässlan litegrann? Nässlan är en fantastisk växt, rik på näring och användbar till många saker. Många insekter är beroende av nässlor, inte minst fjärilar som vi tycker är så vackra!
"Hur mycket oftare blir man inte stucken av en ros än bränd av en nässla?"
Selma Lagerlöf
Lär dig mer om nässlorna
Här kan du läsa allt om Nässlan. Örtasällskapet berättar om växtens ursprung, dess användningsområden, dess näringsinnehåll och vilka myter och magi som finns kring växten.
Pyssel och matlagning med nässlor
Här kan du lära dig att göra ett snöre av nässlor.
Varför inte samla nässlor och torka dem tillsammans med barnen? Det går att smula dem till te eller blanda med salt och göra ett nyttigt nässelsalt.
1 dl nässelpulver eller 2 dl nässelsalt. Recept: Henrik Mattsson Receptfavoriter
- Förberedelse: 20 min
- Tillagning: 6 dagar
- Klart på: 6 dagar 20 min
Ingredienser
- 2 liter färska blad av nässlor ca 80 gram
- 1 dl flingsalt, gourmetsalt eller havssalt
Tillagning
- Skölj nässlorna och låt rinna av i ett durkslag. Torka lätt med lite hushållspapper.
- Sprid ut dem på ett ugnsgaller med en kökshandduk under. Se till att det är lite avstånd mellan gallret och kökshandduken - någon cm räcker. Lägg förslagsvis två pennor uppe och nere under gallret.
- Man kan även torka nässlorna i en torkmaskin om man har det.
- Låt nässelbladen torka några dagar på ett varmt, luftigt och torrt ställe. Det kan gärna komma sol på dem. Förslag är vid ett fönster med element under. Jag brukar balansera gallret på elementet och på en stolsrygg med luft under.
- Räkna 4-6 dagars torktid. Vänd runt bladen en gång om dagen.
- När nässlorna är helt torra så kan du spara dem i lufttäta burkar med lock eller påsar.
- Du kan mixa, mala eller smula sönder nässlorna till så fint pulver du önskar. Nässelpulvret kan förvaras i återanvända kryddburkar, burkar, glasburk med lock eller påsar.
- Vill du blanda nässelsalt så blandar du helt enkelt nässelpulvret med salt. Jag körde nässelpulver och salt i mixern några sekunder så det blev väl blandat men det är valfritt. Förvaras torrt i burk med lock eller kryddburk.
Att lära sig namn på olika arter av växter och djur gör att du lättare skapar en relation till dem. Det är svårare att rycka bort en ”äkta Johannesört” från rabatten än att bara dra bort ett ”ogräs”. Här finns bilder och namn av olika växter, insekter, fåglar och mindre djur på 14 olika språk.
Att hjälpa våra vilda blommor att sprida sig på ställen där de blivit bortkörda kan vara lite spännande och det gör stor nytta. Samla gärna fröer själva under hösten eller köp svenska ängsfröer på nätet. (Ni kan också besöka vårt fröbibliotek på stadsbiblioteket där vi försöker samla in och låna ut lokala fröer). Här kan ni lära er mer om hur man gör en fröbomb.
Har ni skapat en fin plantering på förskolans gård vill ni förstås inte att någon trampar runt i jorden innan blommorna kommit upp. Här får ni en varningsskylt ni kan sätta upp så alla kan se att de ska vara försiktiga.
Många av våra insekter och mindre djur har svårt att hitta bostäder i dagens natur.
Vi bygger bort grönytor, vi ”städar” i våra naturområden så djurens bomaterial försvinner och vi låter sällan naturen vara vild och gammal med döda träd och fallna stammar.
I väntan på förändring kan vi hjälpa till genom att bygga boplatser.
Här nedanför finns ritningar och fakta om:
- Fladdermusholk
- Igelkottbo
- Hasselmusbo
- Ekorrbo
Att lära sig namnet på träd genom att titta på deras löv är ett bra sätt under sommar och höst då träden har sina löv. På hösten blir många löv vackert gula och röda innan de faller av. Då kan ni göra vackra hösttavlor och öva på namnen inomhus under vinter.
Tips på enkel lek för att lära sig vilket träd löven kommer från:
https://skogeniskolan.se/wp-content/uploads/2022/12/gissalovet2022.pdf?x60978
Ett vackert lövträdsmemory att skriva ut:
https://www.snabbfot.org/WC/Lovtrad/memory/
Tips på hur ni kan skapa hösttavlor av löv, samt hur ni kan konservera löv: https://www.skogeniskolan.se/laromedel/hosttavlor/
Här kommer snart material för november.
Här kommer snart material för december.
Om ni har några frågor eller funderingar kring materialet eller om biologisk mångfald i stort får ni gärna höra av er till mig! Skicka ett mejl till anna.brandeby.harstrom@trollhattan.se
- Anna Brandeby Harström, rådgivare för biologisk mångfald