Mål- och resursplan, MRP
Trollhättans Stads viktigaste styrande dokument heter Mål- och resursplan (MRP). I den anger kommunfullmäktige den riktning Trollhättans Stad som helhet ska sträva mot och den budget som tilldelas varje nämnd.
MRP 2024-2027, budget 2025
Mål- och resursplanen är det viktigaste styrdokument, utöver lagstiftning, för Trollhättans stads verksamhet. I denna finns också den politiska majoritetens programförklaring för perioden.
Efter genomfört val fastställer kommunfullmäktige en mål- och resursplan som gäller i fyra år. Den innehåller budget för Trollhättans Stad som avser nästa kalenderår (budgetår) och ekonomisk plan för de två efterföljande åren. Den innehåller också fokusområden och prioriterade mål samt finansiella mål. Fokusområden och de prioriterade målen utgör den politiska viljan och anger färdriktningen. Kommunfullmäktige fastställer också skattesats, budget för staden totalt och för respektive nämnd samt investeringsbudget i mål- och resursplanen.
Mål- och resursplanen är det viktigaste styrdokument, utöver lagstiftning, för Trollhättans stads verksamhet. I denna sammanfattas den politiska viljeriktningen och till dokumentet biläggs även den politiska programförklaringen för den beslutade Mål- och resursplanen.
Varje nämnd beslutar sedan om egna mål som ska bidra till att fullmäktiges prioriterade mål kan nås långsiktigt i sin årliga verksamhetsplan med budget som för 2025 beslutas senast i december i nämnderna. Nämndernas verksamhetsplan med budget ska sedan godkännas av kommunstyrelsen och anmälas till kommunfullmäktige.
Både kommunfullmäktiges mål- och resursplan och nämndernas verksamhetsplaner med budget revideras årligen. Uppföljning sker två gånger under året samt för helåret.
Planerad budget i korthet
Skattesats (kommunalskatten)
Skattesatsen är oförändrad och uppgår till 22:36 kronor/skattekrona.
Det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna minst ska täcka kostnaderna uppnås för budgetåret 2025. Budgeterat resultat för 2025 är +19 miljoner kronor. Överskottet motsvarar 0,4 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag.
Ett positivt resultat behövs för att klara svängningar i kostnader och intäkter över en konjunkturcykel samt för att finansiera investeringar. Underskott och låga resultat innebär att del av eller samtliga investeringar måste finansieras med minskade likvida medel eller/och placeringar, alternativt med upptag av nya lån. Det innebär ett lägre finansnetto som medför mindre utrymme till verksamheten kommande år. De totala budgeterade resultatnivåerna för åren 2025–2027 är svaga och i kombination med fortsatt höga investeringsnivåer är den samlade bedömningen att de tre finansiella målen som följs av kommunfullmäktige inte kommer att nås fullt ut något av de enskilda åren 2025–2027.
Under perioden 2025–2027 ses en återhämtning i samhällsekonomin där inflationen kommer ner till en normal nivå och räntenivån sjunker. Pensionskostnaderna blir också lägre 2025 då en hög inflation inte längre ger hög indexuppräkning, dock har det nya pensionsavtalet inneburit en högre kostnadsnivå om ca 100 mkr per år under från och med det nya pensionsavtalet infördes 2023. Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökar realt sett med ca 1,8 % under prognosperioden 2024–2028, vilket kan jämföras med de 10 föregående åren som ökade i snitt +1,6 %. En stark återhämtning jämfört med 2023 och 2024 då den reala skatteunderlagstillväxten var negativ och den kommunala sektorns köpkraft minskade.
Framöver väntas en demografisk utveckling som medför minskade målgrupper inom de yngre ålderskategorierna och ökade målgrupper för framför allt befolkningen 80 år och äldre. Detta innebär att anpassningar måste ske i verksamheterna och påverkar också behov av resurser inom äldreomsorgen. Därtill finns många äldre och uttjänta lokaler som behöver renoveras eller ersättas. Större investeringsbehov medför ökade kapitalkostnader. Detta innebär en ökad belastning på ekonomin.
Nämnderna tillförs för åren 2025 – 2027, 35 miljoner, 48 miljoner respektive 73 miljoner jämfört med 2024 års budget. Här inkluderas både tillskott och avdrag för nämnderna. I huvudsak rör det sig om ökade kostnader för fler äldre, minskade kostnader på grund av färre unga, ökade kostnader för lokaler samt övriga riktade satsningar. Nämnderna får även kompensation för löneökningar och prisökningar. En generell neddragning är utlagd i nämndernas nettoramar med i genomsnitt 1,4 %.
Investeringsplanen omfattar 216 mkr för 2025, 220 mkr för 2026 och 209 mkr för 2027, totalt 645 mkr, varav investeringar i exploateringsområden är 66 mkr. De största objekten under perioden 2025–2027 är stallbyggnad Ängens gård med 38 mkr, utbyte till ledbelysning 34 mkr, ny ridanläggning Stommens gård 23 mkr, stråk Kungsporten/Storgatan 28 mkr och Torggatan 16 mkr.
Kommunfullmäktiges mål 2024–2027
Kommunfullmäktige har beslutat om ett fokusområde som har tre prioriterade mål. Dessa visar politiska viljan och anger färdriktningen hela Trollhättan stads verksamhet för perioden 2024–2027.
Kommunfullmäktiges fokusområde är ”Ett grönt och tryggt Trollhättan för alla” och det innebär följande:
- Med ett menar vi att vi tillsammans blir ett enat sammanhållet samhälle.
- Med grönt menar vi en god miljö med minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald.
- Med tryggt menar vi fysiskt och psykiskt välbefinnande genom hela livet, att alla kan leva ett gott liv och känna framtidstro.
- Med Trollhättan menar vi platsen, såväl hemmet som offentliga rummet, stad som landsbygd, privat, ideell och offentlig verksamhet.
- Med alla menar vi de som lever, verkar och vistas i Trollhättan oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning/variation, sexuell läggning och ålder
I Trollhättan sätter vi människan i centrum och fokuserar på att förbättra de förutsättningar som vi människor behöver för att må bra, både fysiskt och psykiskt. Att må bra och känna sig inkluderad är grundläggande för att vara och känna sig trygg. Det är även viktigt för samhörighet och tillit mellan människor och till samhällets olika delar.
Trollhättan är en segregerad stad med påtagliga skillnader i livsvillkor, såsom utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning mellan olika grupper och mellan Trollhättebor som lever i olika delar av staden. Dessa skillnader ger upphov till ojämlik hälsa i befolkningen. Med jämlika och jämställda livsvillkor menar vi att alla har lika möjligheter oavsett förutsättningar eller kön.
Kommunens grundläggande uppdrag är att erbjuda likvärdig tillgång till olika välfärdstjänster, kommunal service och livsmiljöer. Uppdraget är både generellt och kompensatoriskt och handlar till exempel om utbildning, stadsutveckling, fritids- och kulturupplevelser, äldreomsorg, socialt stöd samt trygghetsskapande aktiviteter och beredskapsåtgärder. Vi behöver möta våra utmaningar i staden gemensamt både inom Trollhättans Stad och tillsammans med andra aktörer. Organisationens förmåga att samverka är viktig och för att kunna förflytta oss och nå det samhälle vi vill ha måste vi utveckla nya arbetssätt baserat på forskning och erfarenheter hos professionen och målgrupperna själva. Vi behöver ompröva det vi gör idag för att få bästa resultat.
Genom att arbeta främjande tillsammans kan vi stärka människors hälsa, delaktighet och demokratiska deltagande. Vi behöver göra mer tidigare och genom att arbeta tillsammans kan vi nå ut till fler. Det är viktigt att tyngden i arbetet ligger på tidiga insatser innan problemen har blivit för stora. Insatserna utformas utifrån de som har störst behov men riktas till alla.
Vi arbetar för de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde med att motverka diskriminering och att främja ett samhälle fritt från hot och våld.
Med en ekologisk balans menar vi i detta mål att det är en hållbar balans i klimatet och atmosfären samt att det är en hållbar balans i ekosystemen och den biologiska mångfalden. För att säkerställa en långsiktigt hållbar och robust utveckling är Trollhättan Stads prioritering för de kommande fyra åren en kraftigt minskad klimatpåverkan och en ökad biologisk mångfald.
Med ett stort kliv avses målet att Trollhättan gjort en tydlig förflyttning i frågan; Trollhättan ska bli en nationell förebild för andra kommuner i landet. På samma sätt ska Trollhättans Stad genom handling och inspiration möjliggöra för de som lever och verkar i kommunen att följa efter.
Trollhättans Stad har en stor roll för att minska klimatpåverkan, både från vår egen verksamhet och ute i samhället. Våra kommunala verksamheter kan minska klimatpåverkan genom klimatsmart konsumtion, energieffektivisering inklusive transporter och utfasning av kvarvarande fossila bränslen.
För att stärka den biologiska mångfalden har Trollhättans Stad stora möjligheter att bidra på den mark vi äger och sköter. Vi kan värna och skydda värdefulla områden, men även bidra till en ökad variationsrikedom i naturen. Miljöhänsyn i upphandling kan ge en positiv effekt på den biologiska mångfalden.
Det ska vara lätt att göra rätt och Trollhättans Stad har en avgörande roll för att de som lever och verkar här, vårt näringsliv och civilsamhälle ska kunna göra rätt. Genom samverkan och dialog har vi stora möjligheter att påverka andra aktörer. Här är övergången från linjär till cirkulär ekonomi ett särskilt viktigt verktyg. Trollhättans Stad har också en viktig roll för att höja kunskapen om klimatet och biologisk mångfald i samhällets alla delar.
Parallellt med att vi minskar utsläppen behöver arbetet med klimatanpassning fortsätta att utvecklas. Genom att arbeta med beredskap förbereder vi oss inte bara för höjd temperatur eller större nederbördsmängder utan även yttre hot eller haveri i samhällsviktiga tekniska system. Frågan berör såväl beredskap för plötsliga händelser som långsiktig samhällsplanering.
Ett livskraftigt och välmående näringsliv med en stor bredd och variation bidrar till kommunens utveckling, attraktivitet och utbud. Det skapar också arbetstillfällen och lägger grunden för skatteintäkter. Näringslivet är därför en avgörande grundsten för kommunens ekonomi och möjlighet att investera i den gemensamma välfärden. Vi inom Trollhättans Stad ska utifrån vårt kommunala uppdrag arbeta för att skapa förutsättningar för positiv utveckling av befintliga företag och för att skapa attraktivitet för nyetableringar och nyföretagande.
Både stadens och näringslivets kompetensförsörjning är beroende av att så stor andel som möjligt av befolkningen är arbetsför och har en relevant utbildning. Kommunen ger förutsättningar för kompetensförsörjning genom att tillhandahålla grundläggande utbildning. Vi som kommun stödjer också individers väg till arbete via olika insatser senare i livet via praktikplatser, jobbspår och vuxenutbildning. Stadens verksamheter är platsen för många ungdomar och nyanländas första kontakt med arbetsmarknaden till exempelvis via prao, sommarjobb och praktik.
Flera av kommunens verksamheter bidrar direkt eller indirekt till förutsättningarna för ett välmående arbetsliv och bidrar på många sätt för att individer ska få stöd att kunna leva ett gott och självständigt liv. Genom förskola och skola ges barn och unga en grund för att utvecklas som individer. Forskning visar att fullföljda studier är en skyddsfaktor mot bland annat psykisk ohälsa, arbetslöshet, våld och kriminalitet, bristande tillit och social oro bland unga. Kommunen har också andra insatser om familjer eller individer behöver stöd, exempelvis föräldraskapsstöd eller annan rådgivning. Genom att stödja föreningslivet bidrar kommunen också till att skapa sociala sammanhang utifrån intresseområden för många.
Den offentliga verksamheten är på det sättet en del av ett kretslopp och spelar här en avgörande roll både för att skapa jämlika förutsättningar för välfärd och för enskilda individers väg till ett självständigt liv.