Öppet brev med anledning av att våld i nära relation ökar under en pandemi

Under mars månad har vi steg för steg blivit medvetna om riskerna med att röra sig ute. Vi har uppmanats att jobba hemifrån. Alla som är det minsta förkylda ska stanna hemma och sjukskriva sig. Gymnasium och högskolor har hemundervisning och äldre personer ska undvika sociala kontakter. Företag riskerar gå i konkurs och fler personer riskerar bli arbetslösa. Den dramatiska utvecklingen leder till ökad psykisk press för snart alla individer i samhället. Och då är risken överhängande att kvinnor och barn utsätts för våld.

När personer med våldskapital stängs in tillsammans med andra familjemedlemmar, ser vi en överhängande risk att våldet i hemmen ökar. Det som generellt är farligt med att vara isolerad med en förövare i hemmet är att tiden en tillbringar tillsammans blir längre. Om en nu lever med en person som har makt eller kontrollbeteende blir situationen där vi uppmanas att stanna hemma väldigt alarmerande. Kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet riskerar att klippas av från nästan alla sociala kontakter och bli ensamma kvar hemma med förövaren. Det kan också handla om att grupper som redan innan var ganska isolerade blir det ännu mer. En person kanske bara hade sin kvinnogrupp eller ett möte med en arbetsmarknadsinsats en gång i veckan – och nu blir även den sista lilla linan ut till omvärlden kapad.

Vi ser också att långa motivationsarbeten för att få kvinnor att känna att de är trygga med att lämna en våldsutövande partner nu avbryts, då möten ställs in av oss i enlighet med riktlinjerna. En annan aspekt av viruset är att kvinnor och barn kan vara rädda att ta sig ut och iväg till platser där de tidigare kunde söka stöd eller skydd. De som vi på Enheten mot våld i nära relationer redan har kontakt med vittnar om att situationen har blivit svårare.

– De som är mest sårbara, blir som mest utsatta i tider som dessa. Det kan vara trångbott och när barnen också är hemma, finns ingen plats alls för andrum. Man är under kontroll hela tiden, säger forskaren Karin Örmon som specialiserat sig på våld mot kvinnor. Hon menar också att det som händer efter pandemin också kan drabba kvinnor och säger vidare;
– Förutom att isoleringen just nu drabbar kvinnor kommer den ekonomiska krisen som följer också att påverka dem. Om de har förlorat sitt arbete blir det svårt att lämna ett destruktivt förhållande. Det betyder att personal inom skolväsendet, socialtjänst och sjukvården blir medvetna om att det finns extra risk för våld och kan slå larm.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen meddelar nu att regeringen tillsammans med L och C föreslår ytterligare 22 miljarder kronor till kommuner och regioner och att dessa medel bland annat behöver gå till att skydda kvinnor och barn. Socialarbetare ska ha förutsättningar att kunna göra sitt jobb och se till att våldsutsatta som måste fly får skydd och stöd. Och barn som far illa ska backas upp av en stark socialtjänst som krokar arm med civilsamhället, med kvinno- och tjejjourer, barnrättsorganisationer och andra viktiga aktörer.

Trollhättans Stad står bakom den ideella föreningen Huskurage som tagit fram en policy för hur du som granne av omtanke kan agera då du misstänker att någon granne, barn eller vuxen, far illa. Det är särskilt viktigt nu när allt fler tillbringar mer tid hemma. Vid oro för våld och av omtanke kan du:

1. Knacka på hos grannen.
2. Vid behov - hämta hjälp av andra! Fler grannar kan bidra till att skapa mer trygghet.
3. Ring polisen. Kontakta alltid polisen i första hand vid situationer som upplevs akuta eller hotfulla.

Om alla goda krafter samarbetar och fortsätter att göra det, som redan görs i många kommuner där socialtjänst, polis, ideella krafter, kvinnojourer, bostadsbolag, skolan och grannar ser och agerar utifrån kunskap och mod, kommer det att göra skillnad för våldsutsatta kvinnor och barn. Nu och i framtiden!

Enheten mot våld i nära relationer gm/Gerd Holmgren