Trollhättans Stad har fått miljonbelopp i bidrag för arbete med segregation
Över 1,5 miljon i bidrag från Delegationen mot segregation ska stärka upp Trollhättans Stad arbete med att minska bostadssegregationen i Trollhättan. I samverkan med Eidar är en specifik satsning att vidareutveckla Kronogårds Torg för framtiden.
Delegationen mot segregation, är en myndighet med uppdraget att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. Trollhättans Stad har återigen beviljats statsbidrag från myndigheten. Summan på närmare 1 650 000 kr ska bidra till att stärka samverkans- och samordningsarbetet på strategisk nivå med målsättningen att på sikt minska bostadssegregationen i Trollhättan. Bland annat skall medlen användas av Samhällsbyggnadsförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget Eidar för att växla upp sitt gemensamma arbete med stadsutvecklingen av Kronogårds Torg.
– Ett torg ska vara en mötesplats för alla, där ser vi att vi har lyckats med Drottningtorget som är en knytpunkt för staden och som uppmuntrar till möten och aktivitet. Det vill vi gärna åstadkomma på Kronogårds Torg också. Att utveckla Kronogårds Torg är ett långsiktigt och pågående arbete som nu kan stärkas upp ännu mer, säger Paul Åkerlund, kommunstyrelsens ordförande.
Statsbidraget möjliggör ett långsiktigt arbete för att motverka segregation
En gång om året kan kommuner söka stadsbidrag från myndigheten. Medlen ska gå till strategisk samverkan med mål att motverka strukturella orsaker till segregation. Beviljade stadsbidrag ska förbrukas inom 12-24 månader och det finns ingen gräns för hur många gånger en kommun får söka. Detta är tredje gången som Trollhättans Stad söker och beviljas stöd från myndigheten. I Trollhättans Stad är ambitionen att lämna in en ansökan varje år fram till 2025.
– Att planera, bygga och underhålla stadens rum så att vi bidrar till att minska och motverka segregation är viktigt. För att nå målet om en jämlik och inkluderande stad behöver vi arbeta långsiktigt, tillsammans och bortom snabba lösningar och tillfälliga projekt. Med stadsbidrag från Delegationen mot Segregation får vi extra kraft att driva ett sådant arbete, säger Johan Bengtsson, samhällsbyggnads- och utvecklingschef.
Ett hela-staden-perspektiv
Förutom stadsutveckling av Kronogårds Torg kommer årets statsbidrag också generera ökad kunskap om Trollhättan ur ett så kallat hela-staden-perspektiv. Hela-staden-perspektivet innebär att vi ser på staden som en helhet. Här ses exempelvis segregation som något som angår, drabbar och pågår i hela Trollhättan, inte bara i särskilda områden.
För att bättre kunna förstå, planera, bygga och förvalta Trollhättan ur ett hela-staden-perspektiv behöver vi lära oss mer om hur platser förhåller sig till och påverkar varandra. Under projektperioden kommer därför Högskolan Väst att, på uppdrag av Trollhättans Stad och med stöd från Delegationen mot segregation, genomföra så kallade stadsrumsanalyser.
– Vi kommer att välja ett par platser i staden som vi vill lära känna lite bättre. Förutom att studera hur och av vem platserna används och upplevs kommer Högskolan Väst att titta på hur platserna förhåller sig till andra områden i staden. De kommer bland annat att kartlägga platsernas avstånd till andra knutpunkter. Informationen kan vi sedan använda i kommande planprogram och detaljplanearbeten. Vi kan också använda kunskaperna för att åtgärda eventuella hinder i att ta sig till och från de studerade platserna, säger Josefin Kaldo, planchef.
Ingår i det gemensamma arbetet för färdplan social hållbarhet
Projektet ingår i det pågående arbetet för att ta fram en gemensam och sektorsövergripande handlingsplan för att stärka Trollhättans sociala hållbarhet. Med statsbidraget utvecklas och testas metoder och processer som sedan kan kopieras och appliceras i andra frågor inom social hållbarhet.
– Med förra årets statsbidrag utvecklade och testade vi metoden kunskapscirkel. I cirkeln hämtade vi verktyg och förhållningssätt från designteori för att skapa ett kunskapsbaserat och samverkansstyrt arbetssätt. I detta års projekt ska vi fortsätta utveckla kunskapscirkeln. Bland annat kommer vi att arvodera invånare som stadsdelsexperter. På detta sätt gör vi det lättare för stadens invånare att delta i och påverka viktiga frågor även på strategisk nivå, säger Kristina Engstrand, utvecklingsledare på Samhällsbyggnadsförvaltningen.