Elever övar krisberedskap
Klassrummet är nedsläckt. Rullgardinerna skärmar av solljuset utifrån, och på bänkarna längst fram står små batteridrivna värmeljus. Ett förväntansfullt sorl hörs från eleverna när Christoffer Astegren, lärare på Lyrfågelskolan, tar fram sin ficklampa och lyser upp ett anslag som sitter på tavlan, och börjar läsa:
“En IT-störning har slagit ut elen, det finns inget vatten i kranarna eller i toaletten, det går inte att handla med betalkort, och Internet har slutat fungera. Hur förberedd är du?”
Christoffer och lärarkollegan Ola Winther håller i en lektion med klass 5b på Lyrfågelskolan. Temat är krisberedskap, men utifrån barnens perspektiv. Eleverna får i uppdrag att fundera på hur de själva och familjen påverkas när el och vatten försvinner. När sakerna man tar för givet, som till exempel TV, mobiltelefon, lampor och värme, helt plötsligt slutar fungera.
Kompisarna Kaylie och Maja funderar:
-Jag skulle lagt mat och vatten i en kylväska och lagt i kylklampar så att det håller sig, och så skulle jag tagit en hink för att kunna gå på toa, säger Kaylie. Maja håller med, och tillägger:
-Ja, och så skulle jag kolla upp om vi har någon första-hjälpen-väska och ätit frukt och grönsaker. Mobil och TV och sånt, det klarar jag mig utan!
I uppgiften eleverna får ingår att fundera över hur de skulle klara sig första dagen, men också över tid, dag två, tre, och fyra, och en hel vecka. Diskussionerna går höga, och idéer, förslag och tankar flyger genom klassrummet när eleverna arbetar. -Kan man använda bilens batteri för att ladda upp saker i hemmet? - Hur länge håller sig kylskåp och frys kalla utan ström, och kanske är det smartast att äta upp maten med kortast hållbarhet först, och spara skafferivarorna till sist? -Det är ju dåligt med strömavbrott på vintern, för det blir kallt, men om det är kallt ute, då håller ju maten längre om man ställer den utomhus...
En utmaning eleverna funderar mycket på är hur det ska gå att att kommunicera med varandra, och att kontakta brandkår, ambulans eller släktingar och vänner om någon behöver hjälp.
-Man kan ju inte ringa, eller skicka sms, men man kan skriva brev, och så får man ju gå hem till folk och knacka på, säger Ines. Man kan be sina grannar om hjälp kanske.
Lektionen avslutas med en uppgift till alla elever. De får med sig en lista på saker som är bra att ha i en krislåda.
-Nu vill jag att ni går hem, och så frågar ni era föräldrar vilka av de här sakerna som ni har hemma. Prata med er mamma och pappa om hur ni som familj är förberedda på ett strömavbrott, säger Christoffer Astegren.
Lektionen är ett led i den nationella krisberedskapsveckan som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och genomförs i hela landet. En del i beredskapsarbetet handlar om att involvera barn, elever och skola. Därför har myndigheten tagit fram ett material som kan användas för att planera och genomföra lektioner i mellan- och högstadiet på landets skolor. För lärarna Christoffer Astegren och Ola Winther är krisberedskap ett naturligt inslag i skolan, som sträcker sig över flera ämnen.
-När vi planerar lektionen ser vi att vi får in väldigt många ämnen från kursplanen, säger Christoffer Astegren. Det är såklart samhällskunskap, men vi kommer ju också in på ämnen som teknik och biologi, när vi diskuterar elförsörjning, IT och livsmedel, säger Christoffer.
Relaterad information
Krislåda för Klass 5b
Saker som eleverna själva vill ha i en krislåda
- Tändstickor
- Ficklampa
- Batterier
- Trangiakök
- Gasol eller T-röd
- En bra bok
- Tändstål
- Fiskespö
- Första-hjälpen-kit
- Bönor
- Pannlampa
- Vattenreningstabletter
- Fotboll
- Kniv
- Filtar