Brukningsvärd jordbruksmark inventerad

Kommunstyrelsen beslutade hösten 2020 att tillsätta medel för att genomföra en inventering av brukningsvärd jordbruksmark i Trollhättan. Våren 2022 genomfördes en upphandling om konsultstöd för arbetet, med resultatet att Hushållningssällskapet Väst erhöll uppdraget. Till arbetet har knutits en kommunal arbets-/referensgrupp med representanter från Kommunstyrelsens förvaltning och Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Begreppet ”brukningsvärd jordbruksmark” anges i miljöbalken. Lagen är restriktiv när det gäller exploatering av sådan mark. Exploatering får endast ske för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse, och endast om man kan visa att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Fördjupar informationen

Rapporten fördjupar informationen om detta och anger rättspraxis när det gäller bedömning av vad som klassas som brukningsvärd jordbruksmark, väsentligt samhällsintresse samt bedömningen av möjligheten på alternativ mark.

Brukningsvärd jordbruksmark innefattar både åkermark och betesmark. Kartläggningen har genomförts enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Ett viktigt underlag har varit Jordbruksverkets blockdatabas där marker med EU-stöd anges. Sådana marker bedöms vara brukningsvärda. Dessutom har 120 ha jordbruksmark som inte ingår i databasen identifierats.

Drygt 10 000 hektar

Rapporten anger att det i Trollhättan finns 10 431 hektar brukningsvärd jordbruksmark, uppdelat på 9684 hektar åker, 683 hektar betesmark och 64 hektar övrig jordbruksmark (våtmarker, restaureringsmarker och energiskog på åker).

I rapporten har den brukningsvärda jordbruksmarken klassats in i tre klasser:

• Jordbruksmark med normala brukningsvärden
• Jordbruksmark med höga brukningsvärden
• Jordbruksmark med högsta brukningsvärden

I klassificeringen har hänsyn tagits till bland annat jordbruksblockens storlek, flikighet samt närhet till annan jordbruksmark. Se vidare i rapporten. Alla ytor finns nu inlagda i Trollhättans kartportal.

Inom ett block kan det finnas områden som inte har samma brukningsvärde som blocket har i den totala poängsättningen. Det kan vara ett mindre parti med tunt jordlager eller mycket sten och där skördarna aldrig blir bra men där området ändå fått följa med i brukningen. I en del fall kan brukningen av resten av fältet till och med bli effektivare om ett mindre område, som en ”vik” till exempel, tas bort. För mindre delar av blocken behöver man därför göra besiktning på plats för att bedöma brukningsvärdet på den aktuella delen av blocket om det skulle bli aktuellt med exploatering.

Rapporten ger även en historisk tillbakablick på jordbruket i Trollhättan samt en översiktlig bedömning av Trollhättans självförsörjningsgrad på livsmedel.

Jordbruksmark har minskat

Sedan 1940-talet har Trollhättans jordbruksmark minskat med ca 2000 hektar. Antalet lantbrukare har minskat från 457 år 1981 till 179 idag och antalet djur har minskat kraftigt. År 1930 fanns 0,78 hektar jordbruksmark per Trollhättebo. Idag är motsvarande siffra 0,16 hektar. Under samma tid har skördarna för spannmål tredubblats per ytenhet.

När det gäller Trollhättans självförsörjningsgrad kan konstateras att mängden spannmål ger ett stort överskott. Däremot konsumerar Trollhättebon betydligt mer animalieprodukter än vad som produceras. Matpotatis och grönsaker saknas till stor del i den egna produktionen.

Rapporten kommer att publiceras här inom kort: 
Trollhättans Stads hemsida - bygga och bo