Samverkan för att minska kriminalitet, förebygga användning av droger och få fler unga i jobb

Dagen var fylld av fakta om utsluss- och inslussverksamhet, kriminalitet, gängproblematik, skjutningar, bidragsbedrägerier, välfärdsbrott samt brottsbekämpning, myndighetssamverkan, framgångsfaktorer och mycket mer.

- I Trollhättan har vi tagit fram en färdplan för social hållbarhet där vi prioriterat ska kraftsamla för att förändra normer kring våld, förebygga användning av droger och få fler unga i jobb. Om vi ska klara det uppdraget så måste vi samverka och göra fler saker tillsammans. Vissa frågor är så stora eller så komplexa att de är omöjliga för en ensam kommun att lösa, säger Robert Rydqvist chef för Arbetsmarknad- och socialförvaltningen.

Lovisa Nygren från Frivården i Göteborg berättar att grundkompetensen för deras arbete är uthållighet. Det handlar om att förenkla för varandra, bygga strukturer och relationer för samarbete över tid. - Vi har en samhällsutveckling med mycket grovt våld. Vi måste hitta sätt att förebygga den negativa utvecklingen tillsammans, säger Lovisa Nygren. Inom till exempel Polisen i Göteborg jobbar cirka 1500 personer och i Göteborg stad cirka 50 000 personer. Om vi jobbar koordinerat lokalt så blir vi självklart mycket starkare.

Amir Rostami, docent och forskare i kriminologi redogör för en mängd fakta gällande kriminalitet, gängproblematik, skjutningar och kriminell ekonomi. Han berättar att 80 procent av Sveriges befolkning tror att våldet har ökat i Sverige. - Det stämmer inte. Vi har färre brott men värre brott, säger Amir Rostami. Det dödliga våldet är på den högsta nivån på länge men är fortfarande lägre än kring 1990 då den var som högst. Lägst nivå av dödligt våld var 2012. Enligt Socialstyrelsen har antalet inskrivna på sjukhus till följd av övergrepp med stickande föremål ökat med 39 procent sedan 2001 och skador till följd av skjutvapen har ökat med 200 procent. Våra utmaningar ligger i de organiserade brotten. Antal samarbeten eller organiseringsgraden i brott har ökat kraftigt från 1995. Klustren som samarbetar har intensiva och täta samarbeten. Konsekvensen blir att det urholkar förtroendet för våra välfärdssystem och i förlängningen hela välfärdssystemet. Osund konkurrens slår ut legitima företag eller gör dem grå. Det skapar resurser som ger gängen större handlingsutrymmen genom att de kan återinvestera i brott som narkotikahandel och skjutvapen. Amir Rostamis slutsats är att vi måste se helheten, ställa den kriminella ekonomin i brottsbekämpningens centrum, rikta framtida insatser genom reformer som har påvisbar effekt. Han berättar också att det lokala förebyggande arbetet får bättre effekt om vi fokuserar på de personer som har grovt kriminellt beteende, deras familjer och syskon. Inte att vi riktar insatser på hela geografiska områden.

Martin Petersson från Tullverket berättar att hälften av deras 2500 anställda jobbar med brottsbekämpning längs våra gränser. Öresundsbron är den mest trafikerade gränspassagen i Sverige. Cirka 7 miljoner fordon passerar bron per år och 33 000 tågresenärer per dygn. Bron har skapat en gränsöverskridande brottslighet som Tullverket hanterar gällande förbjudna varor som tex narkotika, narkotikaklassade läkemedel, tobak, alkohol mm. Martin Petersson kan konstatera att ju fler kontrolltimmar de arbetar ju fler beslag gör de. Deras mest effektiva verktyg är tullhundarna, röntgen av lastbilar och en stark internationell samverkan. - Beslagen av kokain har gått upp med 215 procent det senaste året och Amfetamin med 65 procent, säger Martin Petersson. Även narkotikaklassade läkemedel som tex Tramadol ökar kraftigt.

Arbetsförmedlingen, Polisen och Försäkringskassan höll föreläsning om det myndighetsgemensamma arbetet. Arbetsförmedlingen berättar om arbetet mot strategiska personer, dess nätverk samt aktörs- eller fenomenbaserad brottslighet. Tillsammans berättar de också om hur de gemensamt arbetar med bosättningsutredningar, kontroller, felaktiga utbetalningar, felaktiga uppehållstillstånd, skenäktenskap, brottsutredningar och felaktigt använda lägenheter.

Stationen i Trollhättan Stad är ett lokalt exempel på lyckad satsning för unga vuxna 18-29 år. Mira Palmkrantz, Linda Carlsson Malak och Eva Forsell berättar om den öppna verksamheten på Kronogården. Verksamheten startade upp efter att man såg ett mönster att många unga slutade skolan tidigt, hamnade i utanförskap, kriminalitet och missbruk. – Vi hjälper människor att hitta en väg till förändring och skapa en tryggare framtid. De som kommer till oss är attraktiva på arbetsmarknaden, de har drivkraft och går på intervjuer. Förtroendet för Stationen är stort, människor kommer till oss för att de vill ha hjälp. Svenska samhället är svårt för de som har bristande skolgång, svaga språkkunskaper och kanske förekommer i belastningsregistret.

Krami konferensen arrangeras årligen i samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Vänersborgs kommun och Trollhättans Stad. I år har konferensen 10 års jubileum. Håkan Ringberg, Selina Zuffanelli Hedberg och Lisa Johansson som jobbar på Krami berättar att framgångsfaktorerna är frivilligheten, motivation och lättillgänglighet. Det är en stor vinst för samhället när någon går ut i arbete.

Läs mer om social hållbarhet på trollhattan.se/plats-for-alla

Läs mer om Krami och vägen till arbete för de med kriminell bakgrund