Misstanke om barn som far illa
Socialtjänstens Mottagningsgrupp tar emot ansökningar och anmälningar från privatpersoner och tjänstemän med anmälningsplikt gällande barn och unga 0-20 år. Enligt Socialtjänstlagen bör var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialnämnden.
Är du orolig för att ett barn, tonåring eller vuxen far illa bör du vända dig till Mottagningsgruppen och göra en anmälan. Det behövs inga bevis för att ha en oro. Din oro är en omtanke som kan vara början till en positiv förändring för barnet/tonåringen och anhöriga.
- Som privatperson har du möjlighet att vara anonym. Det är bra om du står för din anmälan genom att säga ditt namn. Socialtjänsten kan behöva återkomma för kompletterande frågor.
- De som blir anmälda har rätt att veta vilken information socialtjänsten fått.
Myndigheter och anställda
Myndigheter och anställda inom verksamhet som berör barn och unga samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk verksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
- Ring gärna för rådgivning innan anmälan till Socialtjänstens mottagningsgrupp.
- Anmälan ska vara skriftlig och skickas per post.
- Vid akut oro så ring Socialtjänstens mottagningsgrupp.
Orosanmälan för barn eller vuxen
Om du vill göra en orosanmälan för ett barn eller en vuxen gör du det via e-tjänsten Orosanmälan för barn eller vuxen. Det är också via denna e-tjänst som Polis registreras LOB.
Här har vi samlat några exempel på frågor som kan dyka upp vid en orosanmälan:
- Vad är det som gör att du anmäler just nu?
- Hur länge har du varit orolig för barnet?
- Vad skulle hända om inget görs nu?
- Var befinner sig barnet/den unge just nu?
- Tror du att det är en akut fara för barnet/den unge? Vilken fara?
- Finns det andra barn i familjen? Hur gamla?
- Är det något särskilt att tänka på när socialtjänsten kontaktar barnet/den unge eller föräldrarna?
- Känner föräldrarna till att anmälan görs?
- Känner barnet/den unge till att anmälan görs?
- Skulle ni kunna tänka er att medverka vid en träff för att diskutera anmälan med familjen?
- Vad fungerar bra för barnet/den unge och familjen?
- Annat som kan vara bra att känna till?
Mottagningsgruppen
Kontakta oss på Mottagningsgruppen om du eller någon i familjen, anhörig, vän eller granne har bekymmer av något slag. Vi finns för att hjälpa och stötta dig!
Målet med en utredning är att tillsammans med barnet och föräldrarna komma överens om vad som är bäst för barnet eller ungdomen.
Utredningen inleds vanligtvis med att en utredningsplan görs. Datum för möten bokas och det bestäms vilka övriga som ska kontaktas, exempelvis skola/förskola, sjukvård/psykiatri, släkt, vänner, polis, andra kommuner.
Utredarna har ett starkt fokus på barns delaktighet och har som utgångspunkt att alltid möta barn enskilt. Utredningen görs enligt BBiC och går igenom familjens bakgrund, förhållande till släkt och vänner, boende, arbete, ekonomi och resurser i närområdet.
Tyngdpunkten ligger på barnets behov utifrån de fyra utvecklingsområdena hälsa, utbildning, känslor och beteende och sociala relationer.
Detta i sin tur kopplas till föräldrarnas förmåga att svara upp mot barnets behov av grundläggande omsorg, stimulans och vägledning, känslomässig tillgänglighet och säkerhet.
Beroende på anledning till utredning får vissa områden större betydelse än andra i utredningen.
Vem får veta varför det görs en utredning?
Den eller de personer som är vårdnadshavare och barnet/ungdomen får veta varför en utredning har påbörjats, hur den ska gå till och vilka som kommer att kontaktas. Vårdnadshavare och barn ska också få ta del av utredningen innan socialtjänsten fattar beslut. Vårdnadshavare och barn över 15 år har som regel rätt att läsa allt som är skrivet om barnet. Ingen annan få ta del av informationen.
Vad händer efter utredningen?
Utredningen kan leda till olika bedömningar och beslut:
- Utredningen visar att barn och föräldrar inte behöver något stöd. Kontakten avslutas.
- Utredningen visar att barn och/eller föräldrar behöver stöd. Socialtjänsten och familjen kommer överens om vilket stöd som behövs.
- Om utredningen visar att barn och/eller föräldrar behöver stöd men vårdnadshavare och barn över 15 år inte samtycker till någon insats avslutas kontakten med socialtjänsten.
- Om vårdnadshavare och barn över 15 år inte samtycker till någon insats men det finns en påtaglig risk att barnets hälsa och utveckling skadas ska socialtjänsten besluta om man ska ansöka eller inte hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) som är en tvångslag och innebär att barnet inte kan bo hemma med sina föräldrar. I dessa fall avgörs frågan om vård av Förvaltningsrätten i Göteborg. I sådana fall har barnet och vårdnadshavarna egna juridiska ombud.
Socialtjänstens säkra e-brevlåda
Genom Socialtjänstens säkra e-brevlåda kan du som privatperson eller verksamhet skicka in handlingar till socialtjänsten i Trollhättans Stad. Handlingar kan exempelvis vara en dom, ett beslut, eller en kallelse
Ansökan eller anmälan?
När du själv ansöker om hjälp på grund av bekymmer i din familj öppnas alltid en utredning.
När någon anmält oro för barn, tonåring eller vuxen görs en förhandsbedömning om utredning ska inledas eller inte. Förhandsbedömningen får ta två veckor.