ORM – det Offentligas Roll i Mobilitets-System-Av-System
Under 2022 deltog Trollhättan i ett nytt forskningsprojekt som undersökte möjligheterna att samordna olika system för transporttjänster för att minska miljöpåverkan och trängseln i trafiken.
Status i projektet
Avslutat
Finansiering och samverkan
Projektet genomförs med finansiering av Vinnova och drivs av RISE. Volvo Personvagnar, AFRY och Trollhättans Stad är samverkande parter i projektet.
Om projektet
Målsättning
Syftet med projektet är att skapa ett planeringsstöd för offentliga verksamheter som engagerar sig i kombinerad mobilitet (MaaS – Mobility-as-a-Service) . Det vill säga system som knyter samman flera olika mobilitetstjänster (system) från olika leverantörer, paketerar erbjudandet i en tjänst (System-of-Systems), till exempel en app som görs tillgänglig för användarna för bokning och betalning.
Genomförande
Om projektet
ORM är en utökning av projektet Mönster för arkitektur och affärsmodeller för urban mobilitet-system-avsystem
(MAUS), dnr 2019-05100. Projektet ska komplettera MAUS genom att studera innovations-aspekten
Policy och regelverk i mer detalj. Resultat från såväl MAUS som ORM samlas på webbsidan www.sos-4-
mobility.se.
Målet med kompletteringsprojektet var att identifiera hur resultaten från MAUS kan bidra till en förflyttning
närmare systeminnovation. I detta ingick att undersöka vad som behöver kompletteras och ta fram förslag
på vilket arbete som behöver utföras i nästa steg. MAUS har tagit fram mönster och principer som valideras
i laboratoriemiljö. Utökningsprojektet var ett naturligt nästa steg för att nå högre nivåer av systeminnovation.
Vinnova har identifierat fem dimensioner som behöver utforskas för att möjliggöra systeminnovation:
• Teknik, produkter och processer
• Affärsmodeller och upphandling
• Infrastruktur
• Policy och regelverk
• Beteende, kultur och värderingar
Temat för utlysningen Kraftsamling för systeminnovation var att möjliggöra för pågående eller avslutade
projekt inom området mobilitet att utforska fler av dessa dimensioner. För MAUS identifierade vi att tre av
dimensionerna hade berörts utförligt:
• Inom Teknik, produkter och processer har mönster för arkitektur och processer, inklusive SoS:ets
interna styrning, studerats och har tillsammans med en designmetod för SoS samlats i en handbok.
• Inom Affärsmodeller och upphandling har metoder för att analysera affärsmodeller och värdeflöden
tagits fram och testats; även dessa beskrivs i handboken.
• Infrastruktur har för MAUS del begränsats till digital infrastruktur (mediatorer för till exempel
informationsdelning) som behövs för SoS; detta delområde har dock utforskats betydligt i MAUS.
MAUS berörde dock endast till mindre del de två sista dimensionerna:
• Policy och regelverk har berörts främst genom definitioner och simuleringar av systemeffekter. Vikten
av att SoSet tar hänsyn till externa policies och regelverk ingår även i de mönster som tagits fram.
• Inom Beteende, kultur och värderingar har MAUS genomfört en studie om genusmönster. Olika
gruppers skilda beteenden och värderingar har också ingått i simuleringar.
MAUS utgick också främst från det kommersiella perspektivet. Orsaken till detta var nödvändigheten att
undersöka om det gör att göra mobilitets-system-av-system ekonomiskt hållbara. För utökningsprojektet
ORM valde vi därför att fokusera på dels det offentligas roll i framtidens mobilitets-system-av-system, dels
på dimensionen Policy och regelverk. Genom detta undersöks om mobilitets-system-av-system är möjliga
sett från det offentligas sida och med hänsyn till regelverk och policyer.
Här kan du läsa slutrapporten
Detta projekt har studerat policyer och regelverk inom dagens och framtidens mobilitet samt vilken roll som
det offentliga kan ha (på olika nivåer) när det gäller införandet av mobilitets system-av-system (SoS).
Arbetet har utförts genom litteraturstudier, intervjustudier, workshops, modelleringar och en fallstudie i form
av den framväxande stadsdelen Vårvik i Trollhättan.
Projektet har identifierat att det idag finns stora utmaningar för kommuner som ställs inför nya typer av
mobilitet, men även att samma utmaning verkar finnas oavsett form av ny teknik som kommunen ställs inför
att införa. Vi har alltså inte identifierat några särskilda hinder för att införa just system-av-system-lösningar
för mobilitet. Existerande regelverk och policyer är många gånger okända, ibland utdaterade, och ofta
saknas regelverk helt (då det handlar om nya fenomen som tex. elsparkcyklar och postboxar).
Hypotesen var att projektet skulle ta fram vilka policyer och regelverk som behövs för att möjliggöra ett
mobilitets-SoS. Ungefär halvvägs in i projektet identifierades att problemet inte endast består i att identifiera
policyers och regelverk utan att även hitta ett arbetssätt/en metod för kommuner att jobba med dessa
frågor. Det vill säga, hur hittar man en relevant policy, och om en sådan inte finns kan man ändra en
existerande policy? Det sista alternativet är att skapa en ny policy och detta har visat sig många gånger
behövas då det handlar just om införande av ny teknik i stadsrummet. Ett förslag på en sådan metod är en
del av resultatet av projektet.
En annan del av resultatet är att projektet har identifierat fem områden inom vilka det finns faktorer som
måste beaktas vid planering av en ny stadsdel då detta ofta kräver långa och komplicerade
planeringsprocesser som ökar behovet av dialog med berörda parter. Stadsförtätning föranleder även
behov att analysera behovet och påverkan för transporter inom, till och från den nya stadsdelen.