Välkommen till gethagen
På Vårviks Gård bor två Jämtgetterna. De går ute året om, i enlighet med sitt ursprungliga beteende. De har ett eget hus, en ligghall, i sin hage där de kan sova på nätterna.
I Sverige har getter (lat. Capra aegagrus hircus) funnits sedan mer än 4000 år tillbaka och började senare användas som ett vanligt boskapsdjur. De fattiga bönderna fick då en mycket viktig tillgång till mjölk, kött och skinn. Getens ragg användes tillsammans med ull för raggsockor. Geten kallades förr för ”fattigmansko”, då bönderna sällan hade råd att skaffa en egen ko.
Jämtgeten tillhör en lantras som går under benämningen allmogegetter och är en mycket sällskaplig tamget. På 1800-talet fanns det 170 000 getter i Sverige. I början av 1990-talet fanns det två större oförädlade getbesättningar i Sverige, en i Skånes djurpark och en i Jämtland. Knappt 10 år senare fanns det 69 hondjur och 20 bockar kvar. Idag finns det bara ett fåtal oförädlade jämtgetter. Som en oförädlad lantrasget räknas jämgeten idag som en av tre existerande allmogeraserna i de norrländska områdena. Rasen är akut utrotningshotad och arbete pågår för att bevara den.
Jämtgeten kan variera i färg och storlek. De flesta är vita med svart, brun eller grå teckning. Hos dessa getter har både honan och hanen horn. Hos getter kallas handjuret bock, hondjuret get, och ungarna killingar.
Getfakta
- Vikt: 80-125kg.
- Dräktighetstid: 145-180 dagar
- Antal ungar: 1 per dräktighet
- Medellivslängd: 15-20 år
- Gillar att äta: gräs, blad, örter, blommor, skott, bark
Senast granskad 2023-06-20 av JOSÅKEBEN